Dermoid sinus – framtiden ser ljus ut!
Text: Helena Sirén, SRRS-Avelsråd. (Juli-2009)
Dermoid sinus (DS) Rhodesian ridgeback drabbas av sjukdomen Dermoid sinus. En medfödd defekt. Läs mer om sjukdomen under Rhodesian ridgeback/Dermoid sinus i menyn till vänster.
Stor öppenhet mellan uppfödare i Sverige I Sverige finns en unik öppenhet ridgebackuppfödare emellan. Blanketten ”Data om valpkull” (DOV) som i princip alla uppfödare fyller i och skickar till SRRS/AUK, sedan väldigt många år tillbaka i tiden, innehåller viktig information som är tillgänglig för alla. På denna blankett uppger uppfödarna bl.a. eventuellt antal valpar med DS. På så vis kan vi uppfödare jobba för att hålla rasen frisk och för att minska uppkomsten av DS. Enligt DOV-registret föds idag ca 4-5 % med DS i Sverige och frekvensen har sjunkit i takt med att uppfödare är informerade om förekomsten av DS. En del valpar med DS upptäcks inte. Detta beror t.ex. på att dödfödda valpar ej blir kontrollerade och att 100% registreras inte heller i registret men rent statistiskt är det rimligt att anse siffran vara realistisk.
Forskning pågår Sedan många år tillbaka forskar Nicolette Salmon-Hillbertz om DS i samarbete med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Nicolette har kommit långt i sin forskning och en hel del frågor är besvarade. Hon har bl.a. kommit fram till att det finns ett samband mellan ridgen och DS. Inom kort kommer Nicolettes nya webbplats, www.domestigen.se, att publiceras och ni kan där läsa mer om hennes forskning.
Vad anser då SRRS och SRRS/AUK om att vi faktiskt avlar på att bevara ridgen trots att den ökar risken för DS? Vi måste komma ihåg att Rhodesian ridgeback är en sydafrikansk hundras och i dess rasstandard står det att hunden ska vara försedd med en ridge. Dess rasstandard är inte skriven av SKK eftersom rasen inte har svenskt ursprung, vilket innebär att våra chanser att förändra den är obefintliga. Rasen är ett arv som varje uppfödare har åtagit sig att bevara och inte att förändra. Ridgen ingår i rasen. Men det finns andra vägar att gå som inte bara är säkrare utan direkt nödvändiga. Vi uppfödare i Sverige har vår unika öppenhet och har på så vis kunnat hålla antalet valpar födda med DS på en mycket låg nivå. Det är dock först när vi vet vilka hundar som bär på anlaget för DS som vi har möjlighet att helt avla bort denna defekt. Genom att inte veta vilka hundar som bär på anlaget för DS är det omöjligt att avla bort sjukdomen helt. SRRS/C och SRRS/AUK har valt att gå den enda rätta vägen, nämligen att invänta Nicolette Salmon Hillbertz forskningsresultat med efterföljande DNA-test. Ett DNA-test som kommer att visa om hunden bär på DS-anlaget. För att inte förlora den låga inavelsgrad vi har i rasen bör restriktionen vara att en anlagsbärare inte ska paras med en annan anlagsbärare. På så sätt kommer vi att minska uppkomsten av DS långsamt men rejält. Kanske vi sedan långt fram i tiden ansöker till SKK om hårdare restriktioner, det får vi se. Detta DNA-test är förhoppningsvis i gång inom några år, enligt Nicolette Det är viktigt att komma ihåg att man inte får stirra sig blind på ett problem. Tänker vi oss inte för och går för fort fram med selektiv avel kan vi då orsaka andra problem. Det är lugnt och försiktigt som gäller. Och som uppfödare har vi många andra saker vi måste beakta i aveln, som är minst lika viktiga.
Låt oss stödja Nicolette i sin forskning, låt oss lugnt invänta ett DNA-test och låt oss behålla vår unika öppenhet gentemot varandra, så kommer vi kunna behålla Rhodesian ridgeback med ridge, bra mentalitet, bra hälsa och i framtiden utan DS!
Har ni frågor kring detta är ni välkomna att kontakta Helena Sirén, SRRS-avelsråd 08-56031405 e-post helena.siren@anzantra.se
|